Vägslåtter och besök

I onsdags fick vi besök av lilla S. moster G. Inte G. med lilla bebisen, utan den andra G., tillsammans med sina iranska bekanta - föräldrar och två söner. De förra skulle flyga hem på torsdagen, och vi kunde erbjuda dem sovplats över natten.

De åkte idag på förmiddagen, men då hade vi redan åkt till jobb och dagis. När vi kom hem möttes vi av diskad disk, och ovan meddelande på kylskåpet.

Ikväll var det dags för vägföreningens dikesslåtter. De började 18, och jag anslöt strax därefter efter maten.

Så här såg vägen ut före...

...och så här efter. Det framgår nog inte riktigt av bilderna hur välbehövligt det var.

Vi började längst uppe vid församlingshemmet, och allt röjande tog sin tid, trots tre och stundtals fyra man med trimmers, röjsåg och häcksax. Bygdens gamla hjullastare, eller vad man nu ska kalla den, tjänstgjorde som borttransportör av allt kapat vi räfsade upp. Vid 21 var vi i alla fall klara.

Lilla S. somnade sent idag, och vi gick upp till sovrummet vid 22. Inte för att sova, utan för att jobba på G:s avhandling. G läste artiklar, och jag korrläste det hon skrivit hittills. Nu är klockan strax innan midnatt, och hög tid att sova efter en lång - och solig och varm - dag, till skillnad från i onsdag då det regnade mest hela natten och dagen, men åtminstone inte så mycket att vårt brunnsvatten blev missfärgat som det kan bli.

/A

Klass 1-varning om mycket regn

Ikväll hann jag få det sista halvmåneformade överfönstret på plats, efter lite ytterligare hyvlande och filande. De hade pratat om mycket regnande under natten på lokalradion, så det var lika bra att få det gjort. Men först när jag skulle sätta fast den övre haken i fästet insåg jag varför det varit så svårt att få dit fönstret. Den passade inte med fästet - men det hade nog haken i det första fönstret gjort, som satt placerad några centimeter längre till höger.

Jag kollade det första fönstret utifrån, och nog glappade det lite mot ramen på precis de ställen där jag fått fila på det andra. Fel fönster på fel ställe helt enkelt, vilket jag aldrig upptäckte eftersom det första halvmånefönstret ändå gick in, och där saknades haken för det övre fästet så det upptäckte jag aldrig då.

Typiskt, jag skulle ha varit noggrannare helt enkelt. Nå, filat är filat. Jag får se om jag orkat byta plats på dem senare för att få lite bättre passform. Målas bör de också göras innan höstrusket.

Idag var första dagen på kontoret efter semestern. Inte så fullt på tåget, och ganska lugnt på kontoret också. Jag hade ett långt samtal med företagets grundare B. om att köpa loss den del jag jobbat med nio av de tio senaste åren och driva den i egen regi, istället för att fortsätta på marknadsavdelningen som jag gjort nu senast. Vi kom fram till att det skulle vara möjligt, bara vi kan komma överens om priset.

Rätt ironiskt om allt går i lås. Jag som för inte så länge sedan svor på att jag aldrig skulle bli egenföretagare. Men, vad gör man inte för att få syssla med något man älskar, även om lönen skulle bli mycket lägre. Det kanske är huset - förre ägaren F. har drivit konsultfirma i ganska många år, och hade stora salen som kontor.

/A

Lagning av skorsten

Idag var det dags för Skorstensknuten att komma och täta rökkanalerna i köksskorstenen som sotaren klagat på. Jag hade fått en offert på drygt 10.000 kronor, inklusive sommarrabatt och med ROT-avdraget avdraget, vilket jag tyckte lät väldigt billigt.

Alltför billigt skulle det visa sig - de hade missförstått och trott att det bara var en kanal som skulle tätas. Skorstenen var också närmare åtta meter hög istället för sex. Efter lite konfererande med chefen gick jag med på ytterligare 5000 kronor.

Vi fick offra två kakelplattor vid varje spjäll för att de skulle komma in till kanalerna. Det gör nu inte så mycket - G. och jag tycker ändå inte om den gula färgen... och nu kanske vi får ändan ur och gör något åt den. Som synes var de duktiga på att hänga för plast så att köket inte skulle bli smutsigt. Sotaren som var här var inte lika omtänksam - vi har fortfarande sotarhänder kvar på vindsluckan, till exempel.

Jag hade egentligen tänkt att de skulle få glidgjuta kanalerna, men de lyckades övertala mig att ett insatsrör var praktiskt taget lika bra - och förstås mycket snabbare att få på plats.

Upp på taket, ner i skorstenen...

...och isolerande vermekulit runt omkring. Nedanför spjället smetade de på bruk så långt de nådde, i förhoppning att det otäta mellan kanalerna inte var längre ner. Efter att ha tejpat för hålen i murstocken med byggplast och silvertejp var det dags för provtryckning.

Vädret var inte det bästa, med regn som gjorde att röken inte var så pigg att stiga. Istället tenderade den att sjunka ned i de andra kanalerna, vilket gav en del falska larm när röret "kuddades" för att se om röken sipprade ut på fel ställen. Till sist kom vi dock fram till att tätningen var bra nog, och hålen murades igen.

Inalles en dags jobb för två man. Återstår taksteg och takbrygga till den andra skorstenen på huset, som sotarna krävde. Eftersom jag ville ha dem i en röd färg som inte syntes mot teglet var de dock beställningsvara, så de kommer tillbaka senare i veckan och ordnar det.

En nockpanna trampade de också sönder, men lovade att fixa en ny. Jag tror inte vi har några i reserv här i huset.

Jag googlade runt lite efter kanaltätningsmetoder, och hittade bland annat denna utmärkta sida med bra bilder och tips: http://www.kanerva.se/

Svenska Byggnadsvårdsföreningen har också tips, och råd apropå sotaråsikter om gammaldags konstruktioner som inte är godkända enligt dagens normer, tex bjälkar för nära murstocken. Nya regler gäller dock inte retroaktivt, och var det tillåtet när huset byggdes är det det fortfarande idag. Det enda som måste finnas idag är takstegar (så att sotaren inte halkar och slår ihjäl sig).

Den händiga kan också renovera sin skorsten själv. Det finns tex insatsrör att köpa
i den här webbutiken, utan några krav på att man är fackman eller företagare. Hmm... deras rostfria rör kostar bara hälften så mycket än Skorstensknutens... jag undrar hur stor kvalitetsskillnaden egentligen är där.

Nåväl, av budgeterade (gissade) 50.000 för skorstensreparationer när vi köpte huset lär summan landa på en knapp tredjedel, så vi kan knappast klaga!

/A

Nyrenoverade fönster

23.897 kronor. Det var den senaste fakturan från Uppsala Fönsterhantverk på, för de sex ytterbågarna för sydfönstren de renoverat och glasat under sommaren. Förutom 3,8 kvm restoverglas (7410 kr) gick det åt 2,5 kilo linoljekitt (150 kr) och 13 nya hörnjärn a 25 kr styck.

Bågarna krävde en hel del trälagningar - 24 timmar är fakturerade, liksom 2 meter 2"8 kärnfura från Gotland. Johan sa dock att de egentligen hade lagt ned 18 timmar till på de halvmånformade överfönstren, som var rätt knepiga att få ihop, men att de tog de timmarna som lärotimmar. Dessutom gick det åt 8 timmar att ta bort några av de gamla rutorna som satt kvar - ikittade med byggskum eller nåt liknande - och sätta i de nya glasen.

Dyrt? Det kanske kan tyckas. Å andra sidan lär fönstren hålla i hundra år till. Säg de nytillverkade som har den livslängden!

Nu återstod dock problemet att sätta fönstren på sin plats. Sydfönstren har alltså stått de senaste 5-10 åren med bara innanfönstren i, och karmarna har förstås farit lite illa under tiden. Med viss spänning måttade jag in de första fönstren igår. Förutom att jag förstås lyckades ta fel bågar båda gångerna gick det över förväntan.

Ovan sitter de nya ytterbågarna på sin plats. Överfönstret väntade jag dock med.

Idag gav jag mig på det andra sydfönstret medan lilla S. sov middag. Så här såg det ut före:

Observera att innerbågarna är på väg att falla ur... något inte hade varit särskilt bra, upptäckte jag när jag plockade ur innerbågarna. Överfönstret vilar nämligen direkt på de båda lösa innanfönstren!

Den trasiga rutan vi ersatt med en bit spånskiva med hål i har tjänat som kattlucka. De två vita sladdarna går till parabolen - killen som installerade den förra sommaren borrade bara rakt igenom fönsterkarmen. Inte särskilt snyggt, och dessutom lyckades han vinkla hålen snett så att de kom ut där ytterbågen skulle sitta. Att fräsa in hål för dem i karmen var alltså det första jag fick göra nu när jag skulle sätta i fönstret. Nångång ska vi dra om dem snyggare...

Av fyra treluftsfönster passade tre utmärkt. Det fjärde - till höger på bilden - går inte riktigt att stänga helt, eftersom bågen tar emot karmen på insidan. Jag slipade och högg lite med ett stämjärn för att få det på plats, men hann inte riktigt klart idag.

Däremot fick jag överfönstret på plats utan större problem. Jag fick säkra det med några spikar, eftersom det inte har några gångjärn, och haken som håller fast det på insidan i ovankant saknades.

Överfönstret till det andra sydfönstret trilskades dock, och ville inte passa i bågen. Jag letade fram en hyvel och försökte ta bort lite trä både från fönstret och karmen. Även stämjärnet kom till pass igen.

På bilden nedan syns problemområdet som jag slipat ner. När jag fick ge upp för dagen hade jag dock fått ena halvan av halvmånefönstret att passa - förhoppningsvis kan jag hyvla ner det sista imorgon.

Både bågar och karmar ska förstås målas också, men det får bli ett senare problem.

Vi börjar falla in i de gamla rutinerna nu när semestern är slut och jobbet börjar på måndag. Idag veckohandlade vi på förmiddagen, och har både lagat köttfärssås och köttbullar inför veckan. Lilla S. har skaffat sig nya rutiner också. De senaste dagarna är det ett dagligt bad som gäller. Gå och bada!, deklarerar han och marscherar upp för trappan till badrummet. Det är bara att följa efter och fylla baljan. När vi protesterade igår påpekade han att han var "lite smutsig"... och vad kan man invända mot det?

Efteråt ville han digga musik i G:s hörlurar:

Spinn-katt är kelig och sover i vår säng, och är med oss när vi är ute. Jag tror det är lite löp på gång, men trots att hon är okastrerad och ute och ränner har det inte blivit några ungar. Ikväll kom hon in med först en död mus, och sedan en levande, som jag räddade från dödens käftar.

Jag släppte den på andra sidan vägen, och hon gav upp jagandet för natten. Ge upp skrivandet bör jag nog göra själv - imorgon väntar jobbet, även om jag jobbar hemifrån eftersom det ska komma hantverkare och fixa köksskorstenen.

/A

Vykortsvyer och nygammal färg

Jag pratade med prästgårds-Sara som hastigast häromdagen, när hon passerade med hundarna på promenad. - Har du sett att de håller på att måla om, sade hon och pekade mot första huset i byn. Nej, det hade jag faktiskt missat, men hon hade alldeles rätt.

Samtalet fick mig att slutföra mitt gamla projekt att fotografera byn och missionshuset på samma sätt som bilden tagen någon gång före 1907, som bland annat förekommer på vykorten över Tiby och Börje kyrka (se inlägget Tiby, Börje, en vårdag för drygt 100 år sedan):

Den 18 april gav jag mig ut att försöka hitta samma vinkel, och jag tror jag hittade impedementet på åker utanför prästgården som fotografen använt:
Tyvärr började det precis hagla... vilket syns på fotot, liksom röken från trädgårdsavfallet som just eldades upp. Men syns missionshuset bakom första huset i byn?

Svaret blev nej, det är för mycket träd ivägen, även så här tidigt på våren utan löv!

Att det numera är både ett garage och en stor gran i den kritiska vinkeln hjälper nog inte heller. Nedanstående är taget från bygatan, på andra sidan första huset i byn men i nästan samma vinkel. Ser du missionhuset?

Jodå, där är det.
Men hur var det då med ommålningen? Ja, på det kolorerade vykortet från 1900 nånting är båda husen i Tiby kyrkby helt klart vitmålade. Så länge vi har bott här har dock det ena varit rödmålat och det andra villagult. Men nu är det ändring på gång:


Snyggare? Ja, det tycker åtminstone vi!

/A

Hålla hunden

De sista semesterdagarna har gått fort. I onsdags var vi inne i Stadsparken och tittade på barnaktiviteterna i Parksnäckan. Varken ponnyridning eller traktor med bonde roade lilla S, som hellre kastade sten i ån eller lekte på den stora och fina lekplatsen i andra änden.

Var verkligen allt så här fint när vi var i Stadsparken senast, för ett år eller två sedan?

Igår regnade det som sagt, men vi hann också åka och hämta de nyrenoverade sydfönstren från Uppsala Fönsterhantverk efter lunch. Mer om det senare. Vår förhoppning var att lilla S. skulle somna i bilen och sova lite middag, men det vägrade han och var istället vaken till efter 21...

På kvällen hörde vi en duns i mörkret i sovrummet, och med hjälp av Spinn fångade jag denna jätte:

Glaset är lika stort som en 33 cl läskburk. Inte konstigt att vi hör syrsorna utifrån om de är så stora!

Idag åkte vi in till BMC och flyttade över G:s grejer till hennes nya korridor och kontorsplats. Det var en del tunga pärmar, mappar och böcker det inte skadade att vara två om, och så slipper hon ta värdefull skrivtid och göra det nästa vecka. Lilla S. hade inget emot utflykten, och tyckte tom att mamma skulle stanna kvar och jobba.

Här är utsikten från nya rummet, mot både domkyrkan och slottet. Inte illa.

Lunch på Sibylla på vägen hem var kanske inte så nyttigt - jag åt iaf korvrulle med mos, även om nu lilla S. åt upp det mesta av korven. Vi stötte på småflickorna A. och A. från dagis, som ska flytta till Knivsta. Händelsevis samma område som min gode vän M.

På eftermiddagen kom lilla S. moster G. på besök, med (pytte)lilla kusinen Tove, sambo M. och hundarna. De mellanlandar och sover över på väg hemåt efter besök hos släkten uppe i Hälsingland.

Lilla S. ville vi skulle ta en lång promenad, och fick sin vilja fram. Han gick själv genom hela skogen, plockade blåbär och åt, och fick sedan hålla hundkoppel när vi gick genom åkrarna.

Inte somnade han på dagen idag heller, utan höll sig envist vaken till efter 21 även idag. På måndag börjar dagis... så vi får försöka gå upp vid 8-snåret imorgon för att fortsätta vrida tiden rätt.

/A

Regn och bullar

Det var förvarnat om att det skulle bli regn - och det blev det. När vi vaknade igår morse hade det kommit ned 8 mm och under dagen så föll ytterligare 13 mm. Nattens regnskörd är ännu inte kontrollerad.

Men det kommer bli bra för svampen, nu borde det väl börja växa lite i skogarna. De flesta av växterna vi fick av A:s mamma hann också ned i jorden, så de borde väl verkligen vara nöjda. Vi har tre plantor till att sätta ned i jorden så förhoppningsvis kan vi pricka ett litet upphåll idag så kan vi få ned dem också. Det blir fint i rabatterna iaf, eller rättare sagt det blir rabatter, från att ha varit mest gräsmatta så har de kommit massa uppväxta blommor dit. Vår trädgård börjar växa fram så sakta.

Det stora projektet annars för trädgården, om man bortser från det eviga jobbet att såga ned sibirisk ärtbuske som växter där de inte borde, är grusgångar. Problemet verkar vara att hitta rätt grus. Jag gjorde en snabbtitt på de olika grushögarna när vi hämtade sand till dagis, men allt grus där var så vasst. Jag har ett klart minne av att vi hade runt grus på grusgången när jag växte upp. Nåväl, vi skall kolla runt lite mer. Men det är så spännande med gruset för då blir liksom strukturen bestämd.

Vi höll oss inne igår på grund av regnet och passade på att baka lite bullar, Lilla S är ett riktigt bullmonster. En annan favorit hos oss alla blev jitterbuggarna, en av sorterna kakor som vi bjöd A:s mamma på. Jag har alltid tyckt att de har verkat goda när jag sett dem i kokboken men aldrig kommit mig för att baka dem. Det var lite knöligt att bre på maräng på degen, särskilt som Lilla S skulle hjälpa till och inte var speciellt lätt på hand. Men det gick och även om kakorna inte såg jättefina ut så smakade de gott, får se om det blir en ny omgång idag.

/G