En helgdagstorsdag. Vi vaknade rätt tidigt, och var ute i trädgården mest hela dagen. G grävde upp ett antal prästkragar och flyttade dem till ängsdelen av vår trädgård, där jag samtidigt grävt bort tre myrstackar.
Jag hann klippa färdigt gräsmattan, och ställa upp tre pallkragar vid husets sydsida vi ska odla i. Vi ska se om vi kan få ta lite hästgödsel av grannarna att grunda med förutom riset och löven jag räfsade upp.
Bäcken har blivit grön, och lilla S. satt på stenen och spanade efter fiskar.
En bit bort längs landsvägen bor en annan familj från dagis. G. hade fått höra att man kunde gå genom skogen och komma ut på deras väg, och igår torsdag tänkte vi göra ett försök.
Hmm.. vad är det här för spännande byggnad? Jo, under det bågnande taket fanns ett antal stora runda halmbalar.
Vi fortsatte genom skogen och skymtade några andra byggnader.
Kanske är det det övergivna sågverket som ska ha funnits här på 1940-talet?
Teglet såg väldigt nytt ut...
Lilla S. och jag gick runt till baksidan och hittade ett stort trasigt fönster.
När vi kikade in såg vi tomma arbetsbänkar.
Den andra byggnaden var en lång lada.
I den närmaste änden stod några gamla släp, i den bortre en gammal skördetröska.
Vi gick vidare. Vårt hus ligger i övre högra hörnet, och målet var den röda cirkeln i det vänstra.
Cirkeln i mitten av kartan är de gamla byggnaderna. Någon stig upp mot vårt mål fann vi dock inte. Istället gick vägen förbi ett kalhygge som inte syns på bilden ovan. Den var rätt sönderkörd, och efter att ha försökt gå mot målet på en avverkningsväg fick vi ge upp och gå tillbaka.
Förutom en hel del mygg hittade vi i alla fall en trappa, övergiven vid sidan av vägen. Frågan är om stigen försvunnit vid kalhygget, eller om vi missat den innan. Och vart tar egentligen den övergivna vägen vägen?
Vi får nog göra att försök från andra hållet, genom att börja vid vårt tilltänkta mål.
/A
Indiskt med Dalevis och tapas med Dalevis
16 timmar sedan
Den långa ladan tror jag är sågverket.
SvaraRaderaSågverket var en del av ett koncentrationsläger för pingstvänner under kriget. De bodde i baracker runt omkring (av dem tror jag det inte syns någonting) och arbetade på sågen på dagarna. På söndagarna besökte de missionskyrkan.
Pingsvännerna vapenvägrade plus att de uppfattades ha uppviglande tendenser så därför sattes de i läger under mobíliseringsåren. De som var internerade i Börje kom från olika delar av landet.