fredag 31 juli 2009

Flygfoton och kartor

Efter fyra års husletande har vi förstås kommit på en del söktrick, som att inte fylla i kvadratmeter eller antal rum på Hemnet (gör man det missar man husen där uppgifterna inte fyllts i av mäklaren). Men mer om det senare.

En bra resurs när man väl hittat ett intressant objekt har flyg- och satellitbilder från Hitta.se, Eniro och Google Earth varit. Så här nära storstaden är de ofta av bra upplösning, och det går att se tomten och omgivningarna i detalj. Ett hus i Sunnersta i Uppsala, som vi bjöd på förra våren men inte fick, hade till och med flygfoton i sned vinkel hos Eniro. Där såg man alltså inte bara tomten, utan även huset tydligt.

När vi hittade den kortfattade annonsen om Börjefrid på Blocket framgick det inte exakt var huset låg. Genom att söka på ägaren hittade vi dock en angivelse hos Hitta, som dock var felplacerad. Genom uteslutningsmetoden kom vi dock fram till vilket hus det borde vara.

Ibland har man lite otur med gränsen mellan högupplösta och lågupplösta bilder:

Eniro.se 2009 (satellitbildens ålder dock okänd). Den röda pinnen markerar Börje kyrka.

Men fungerar inte den ena källan så kan den andra göra det:
Hitta.se 2009 (fotots ålder okänd). Observera den mystiska banan på åkern utanför huset! Enligt uppgift ska åkern ha legat i träda fram till bara något år sedan. Nu är den dock uppodlad.

Google Earth 2009 (fotots ålder okänt). Ingen bana på åkern! Uppenbarligen taget tidigt på våren, då lövträden saknar blad.

Även kommunerna kan ha kartor och flygbilder på sina hemsidor - här den kanske bästa bilden på huset från ovan:
Uppsala kommun skriver om materialet: "Nya flygbilder från år 2008. Nu kan du se ditt hus eller torp från luften. Varje liten skogsdunge inom Uppsala Kommun finns med på dessa flygbilder."

De flesta mäklarannonser innehåller en tomtkarta. Saknas den kanske man kan hitta den hos närliggande hus som är eller varit till salu (googla!). Bilden nedan visar Börje kyrka och Tiby med omnejd:

Hittar man ingen annan annons kanske man suckar över att Lantmäteriet på sin webbplats inte längre erbjuder gratis kartutdrag över fastigheter. Men den finns andra vägar att gå för att se tomternas utbredning - exempelvis Riksantikvarieämbetets webbplats och tjänst fornsök:
Där får man också veta att impedimenten - högarna på åkern - också är fornlämningar. Fynd och inventeringar finns beskrivna i detalj!

Och kommer man in på historia har Lantmäteriet en fantastisk gratisresurs: http://historiskakartor.lantmateriet.se/. Där kan man zooma in och söka efter träffar i Rikets allmänna kartverks arkiv, Lantmäteristyrelsens arkiv och Lantmäterimyndigheternas arkiv. Förutom att se dem i datorn kan man också beställa kopior på de historiska kartorna.

Vi gräver oss vidare bakåt i Börjefrids historia:
Ekonomiska karten, 1951. Här ser man den gamla tomtens storlek, innan huset byggdes ut 1954 och tomten utökades. Måbärshäcken följer uppenbarligen den gamla tomtgränsen!

Börjefrid byggdes 1892, och några ytterligare kartor eller tomtkartor som visar huset fanns inte i arkiven. Ibland kan man ha tur och hitta tex orginaldokumentet med avstyckningen av en hustomt. Nästa karta över bygden bakåt i tiden är häradsekonomiska kartan, från 1859-63:
Kartan täcker ett stort område och har därmed dålig upplösning. Man kan närmast ana vägen förbi där huset senare ska ligga.

Tideby - observera den äldre stavningen! -, laga skifte 1854. Här ser man ett grönmarkerat impediment där huset senare byggs. Nedanför är gravhögarna också inritade som impediment i den odlade marken.

Tideby, storskifte 1772. Vad är det för vit fyrkant inritad vid den bruna? De två mindre bruna prickarna borde vara stenar. Marken tillhör enligt A:t det första huset i raden i Tiby.

Ägodelning, 1733. Vacker karta med husets framtida läge tydligt inritat. Observera mängden av småvägar(?) på åkern. På det nedersta impedimentet står det "ättehög" - de hade koll på fornlämningarna även på 1700-talet. Var hus-impedimentet också en fornlämning?

Till sist den äldsta kartan jag hittade över trakten - Byrge, som det stavas då:
Ägomätning, 1635. Observera att vädersträcken är omkastade, med syd uppåt! Även här framgår hus-högen mycket tydligt.

Kartorna går som sagt att beställa utskrifter på, eller i digitalt format. Visst är de vackra, särskilt de tidiga!

Min mor har, samtidigt som detta inlägg författades, forskat lite själv om namnet på byn, Tiby. Via Språkrådets hemsida och vidare till ortsnamn, hittade hon att "byn hette Thidaby tidigare o detta kan ha betydelsen 'byn där gudtjänster förättades'. Såg att namnet finns i skrift från 1300-talet".

För den som vill forska om sitt hus och sin hembygd finns det onekligen mycket att hämta på nätet nuförtiden!

/A

Mopedtur

Mopeden fick sig ett lite skevt framhjul när vi klämde in den i bilen, så vi har fått det fixat. Efter att ha ringt till Lelles motor (som inte kunde rikta det) så tipsade de om Leffes cykel som kunde fixa det. De har verkligen underbara namn de där meckarna... ännu roligare är det att en anställd på Lelles hade en bror som jobbade på Leffes.

Så nyss var jag ute på min första längre mopedtur på sisådär sexton-sjutton år. Armarna skakar fortfarande lite grann, halva min 15 minuter långa färd genomfördes nämligen på grusväg i varierande kondition. Men det kändes bättre att köra i slutet än i början, så några svängar till innan måndagens jobbtur så blir det nog bra, eller i alla fall acceptabelt. Det finns ingen hastighetsmätare på mopeden men jag tror inte att jag kommer upp till 30 km i timmen i alla fall. Kanske jag når dessa hastigheter när jag blir mer van och säker - sådär framåt oktober.

Det största problemet nu är att starta motorn, man liksom springer igång den, jättesmidigt om man vet hur man skall få in knycken, som det är nu måste jag försöka så många gånger innan den startar att jag nog skulle kunna springa halva vägen... Men jag skall hårdträna starter i helgen så jag slipper stå som ett totalt miffo på BMC på måndag.

/G

torsdag 30 juli 2009

Solen och jorden

Den förra ägaren var lite förtjust i eluttag, i varje rum finns det 2-3 gånger fler uttag än normalt. I tv-rummet finns det dessutom två uttag för lampor i taket. När vi upptäckte det tänkte vi att vi måste klura ut något roligt och smart att hänga där. Två helt lika lampor i olika storlekar kanske, eller lika i olika färg eller något annat kul, men efter att ha kollat lite lamputbud på olika ställen kunde vi inte hitta någon vi ville ha.

Tills vi började röja i lägenheten och såg den gula plastplafonden i form av en sol som satt i biblioteket. Den kommer från IKEAs barnavdelning och ser inte ut som något annat än just en gul plastsol, men det blir mysigt ljus i den. När jag såg den kom jag ihåg att det finns väldigt häftiga rislampor på Stockhome, äntligen så har någon utnyttjat rislampornas potential till fullo. Det finns lampor i form av svampar (de är underbara och jag tänker skaffa mig minst en - när jag listat ut var man kan en dem) men det finns också lampor med jordglobsmönster. Och när man såg dessa så undrar man varför det tagit så lång tid innan någon tryckt jordglobsmönster på en rund lampa - det är ju så naturligt.

Så en jordglobsmönstrad rispapperslampa inhandlades och hängdes upp i taket tillsammans med solen. Nu skall vi bara hänga upp lite tavlor innan tv-rummet är klart (förutom att vi nog vill ha en ny tv-bänk, måla soffbordet, få upp högtalarna osv). A har nämligen några mappar fyllda med StarWars bilder, det är målade scener från orginalfilmerna, det är inspirationsbilder som användes innan man började filma. Så vi har bara det delikata jobbet att välja ut ett lämpligt antal och hitta bra ramar.

/G

Förresten så verkar katterna ha tyckt om att vi röjde i salen och möblerade lite, de leker i stort sett normalt med varandra nu, och Spatt går runt i köket och tigger köttfärs så fort vi hackar lök.

tisdag 28 juli 2009

Första nattgästerna - och sal på gång

Inför hotet att G:s syster med familj och gäst från Australien skulle komma på besök och sova över på hemväg från fjällen gjorde vi ett ryck med salen. Ett 20-tal mindre kartonger stuvades in i smattarna på vardera sidan podiet, och högarna i mitten (mestadels bokkartonger) flyttades till framför bokhyllorna på vardera långväggen. Soffa, soffbord och de två gula fotöljerna hamnade på sin plats mitt framför täljstenskaminen, och när gästerna väl anlänt på kvällen fick vi hjälp med att kasta ut den blytunga furu-sängmöbeln som lämnats kvar av den gamla ägaren.

Fotot som illustrerar detta inlägg är tagit med kvällsolen lysande genom fönstret i matsalen, strålarna silade genom lövverket utanför. Perspektivet kanske inte riktigt ger rättvisa åt hur mycket plats det egentligen finns bakom soffan fram till de låga bokhyllorna bakom mot skranket - men det är mycket. För att inte tala om på sidorna - trots jättekartongtravarna som inte syns på bilden. Det ser helt enkelt fantastiskt ut - mer bilder imorgon.

/A

måndag 27 juli 2009

Varde ljus!

Ännu en dag med en tur till lägenheten, för att försöka hinna packa det som är kvar. Mest småkrafs, men många bäckar små... Vi fick i alla fall med oss de kvarvarande blommorna - de stora, dessutom. Dagen började dock i Boländerna, med Lelles MC (köpa hjälm till mopeden), Biltema (lås) och IKEA (fler skåpsfötter, lampa, lådspärrar och annat smått - och lunch).

Lilla S. har länge tyckt att lampor är roliga och intressanta. Döm om hans förvåning när den vanligtvis kvällsmörka stora salen plötsligt lystes upp av en jättelampa. Lampan själv kände sig nog nöjd med att slippa känna sig inklämd i ett ordinärt rum ;)

/A

Kattbesök med morr

Vi har sett tre olika katter utanför huset under den dryga vecka vi bott här. En långhårig svartvit, en sköldpaddsfärgad (nedklippt?) och idag en korthårig svartvit. Jag såg den redan på dagen då den studerade mig genom köksfönstret, och nu vid 22-tiden satt den på salstrappan då den upptäcktes av Spinn.

Spinn, som slutat löpa idag började följdaktligen stormorra åt den främmande inkräktaren genom tv-rumsfönstret. Rest ragg skrämde den dock inte, utan den satt lugnt kvar och tvättade sig på trappan.
Spatt vill fortfarande inte gå ned från övervåningen, och det kanske är bra just nu. Det är han som alltid önskat sig en övervåning, och mest kelen är han ändå under natten. Alltför missnöjd är han nog ändå inte.
/A

Smultron

Nästan en deciliter smultron från trädgården, och lilla S som vill smaka....

söndag 26 juli 2009

Mopeden Klara

Vid femtiden idag satte jag mig framför datorn för att skriva ett inlägg om att jag rivit bort lite brännässlor för att komma fram till våra vinbärsbuskar (vi passade på att vara ute när den nya ugnen skulle brännas in innan första användningen). Samtidigt som jag skulle skriva försökte A få S att somna lite eftermiddagstupplur, med sisåsär resultat.

Men innan jag började så kollade jag på Blocket efter mopeder, jag börjar jobba om en vecka och har (hade) ännu inte skaffat något fortskaffningsmedel att transportera mig med. Men idag så fanns det en blå fin Ciao som var till salu i Knivsta. den var utlagd vi halv två på eftermiddagen så det fanns ju en chans att den fanns kvar. A fick ringa (jag är för feg) - och mopeden var kvar. Vi fick en lång vägbeskrivning och sedan var det bara att ge sig av. S skulle ju ändå sova så en timme i bilen var ju perfekt. Det tog lite drygt en timme, säljaren bodde bortanför Knivsta åt Rimbohållet, dessutom mitt inne i skogen på skumpiga småvägar. Börje ligger supercentralt om man jämför...

Men vi hittade dit, mopeden var fin, säljaren var bilmeck så den var ordentligt välskött och iordninggjord (de själva skulle köpa en ny moppe med bättre stötdämpning). Efter lite trixande fick vi in mopeden i bilen, betalade och körde hemåt. Vi stannade och tankade och åt korv med mos på macken i Knivsta. Så nu är vi precis hemkomna med den klarblå mopeden Klara. Det blir till att köpa hjälm imorgon och ut och övningsköra lite. Mina mopederfarenheter sträcker sig till mindre än tio gånger för över 15 år sedan, A:s är obefintliga. Vi fick testköra lite hos säljaren - jag som inte ens har cyklat på nio år utan enbart använt mig av apostlahästarna, tycker ju det går, jättefort. Men jag börjar inte jobba förrän nästa måndag och det är nog inte alltför fullt på cykelvägarna då, studenterna kommer ju inte tillbaka än på några veckor.

Men det känns jätteskönt, särskilt som säljaren utan att vi frågade sade att mopeden var jättebra att ha barnsits på och det är ju det vi har oroat oss för - att inte kunna hitta en moped som en barnsits funkar på. Expediten på barnvagns/leksaksaffären såg ju ut som om vi sagt att vi skulle stympa barnet när vi frågade om barnsitsar som passade för mopeder. När vi hade försäkrat henne om att det faktiskt var lagligt och ok enligt NTF så började vi kolla på cykelsitsarna och det var väl tveksamt om de skulle funka på moped. Men enligt vår nya vän, den mopedsäljande bilmecken, så funkar det alldeles prima att sätta fast dem.

Så imorgon blir det förutom röj i lägenheten även en tur för att handla mopedhjälm - här skall det åkas.


/G

lördag 25 juli 2009

Stora akvarieflyttardagen


Lördagen hade vi vikt åt den sista stora saken från lägenheten - pelarakvariet på 160 liter. S. farmor värvades som barnvakt, och efter lunch gav vi oss iväg. 2,5 timme senare var vi tillbaka, och efter ytterligare en timme var akvariet på sin nya plats i matsalen.

Förutom en av botiorna - som först gömde sig i bottengruset och dök upp först när G. skulle tvätta det, och sedan hoppade ur hinken här i huset - så gick allt smärtfritt. Akvariet var väldigt algigt, efter att ha stått i solljus i lägenheten, och tarvade en rejäl rengöring. Det går dock lättare när det ligger tomt på en gräsmatta än när man står på en stol och sträcker ned armarna, som knappt når botten, i vattnet. Pelarakvarier i all ära - de må vara snygga och lättmöblerade, men är ganska svårskötta...

Vi funderade faktiskt på ett nytt vanligt akvarium hit ut, men gav upp när vi inte kom på var vi skulle få plats med det. Pelarakvariet står nu bredvid köks-bokhyllan, där S. också har sina böcker på de nedre hyllplanen. Men ser det kanske lite inklämt ut, ändå?

Apropå mitt pianoklinkande så kunde tydligen varken min mor eller moster spela på gehör, men väl min mormor. Hon hade dessutom gått några lektioner en gång i tiden, och har lovat lära mig spela med ackord.

/A

P.S. Med katterna är det hyfsat bra - Spinn löper och går omkring och ger ifrån sig avgrundsvrål, och tror inte längre att Spatt är någon ond annan katt. Spatt i sin tur håller sig mest på övervåningen och är fortfarande lite orolig för att bege sig ner. Om man bär ner honom stannar han dock. Mitt i detta blogginlägg hittade han det gamla kattgodisen i akvarielådan i stora salen och krafsade ivrigt fram det.

fredag 24 juli 2009

Köket, sakta men säkert...

Sakta men säkert börjar köket likna ett kök. Idag fixade G. ben till de båda lådhurtsarna. Vi körde Ikeas justerbara plastben - lätt att få rätt höjd på ett ojämt golv. Tydligen finns det någon sorts standard, eftersom de båda plastplupparna passade i förborrade hål på den gamla hurtsen (Ballingslöv, 80/90-tal?). 30-talshurtsen vi fick med köksskåpen krävde dock en del borrande. Givetvis ska vi sätta en sockel framför sen.


Mellan hurtsen till höger om spisen, och kylskåpet i hörnet mot dörren, ska det finnas ett 50 cm brett utrymme. Antingen till ett extra underskåp, eller som planen var från början, en låg extra frys. När vi väl fått spis och hurtsar på plats var dock utrymmet bara 49,5 cm.
Med hjälp av husets kofot rök dock golvlisten till höger om kylskået, som ändå inte syns. Det gav en extra centimeter.

Vi var också brutala med den breda och fina fönsterbänken i trä, som stack ut några centimeter för mycket. Den bestod av en gång ihopspikade brädor, och vi avlägsnade helt enkelt den yttersta och kunde skjuta in spis och hurtsar en bit och bli av med tomma hål på sidorna. Visst är vi för att bevara gamla detaljer, men det får inte bli hur opraktiskt som helst. Dessutom går den att limma på igen i framtiden.

När jag skulle kapa första delen av bänkskivan vi köpt, med min gamla billiga COtech cirkelsåg försedd med ny fintandad klinga, uppstod ett litet problem. Efter att ha gjort ett vinkelrätt, vackert snitt upptäckte jag att skivan fortfarande var i en del. Det saknades ett par millimeter i tjocklek. En 140 mm klinga klarar uppenbarligen inte 38 mm bänkskiva! Snopet. En lånad fogsvans av en granne i Tiby (händelsevis boende i huset framför missionshuset på bilden som illustrerar bloggen ovan!) löste problemet sisådär - den flisar ju förstås en del, och kräver en del efterputsning. Nåja, det värsta är på undersidan av skivan och kommer inte att synas. Två delar bänkskiva till får vi göra på samma sätt (eller köpa större cirkelsåg, vilket G. klokt nog vägrar slänga ut pengar på).

/A

Tvättmaskinen funkar

Lilla S beundrar fascinerat tvättmaskinen, som tur är har den barnlås, för ratten är jätterolig att vrida på...

torsdag 23 juli 2009

Vitvaruleverans och sålda byråar

Idag kom Elonleveransen, med en trevlig installatör som ägnade två timmar åt att bära in och installera kyl/frys, spis, diskmaskin och tvättmaskin. Han beundrade Börjefrid och sa att vi skulle ringa om vi någonsin skulle sälja - då skulle han utan att blinka lämna det 1800-talshus hans familj renoverat de senaste åren. Som synes gapar det än så länge lite tomt kring spisen, och diskmaskinen vinglar ensam på hörnet där två lådhurtsar och den gamla spisen stod.

Gårdagskvällen ägnades åt att försöka få bort de båda hurtsarna, som var fastlimmade med silikon i kaklet och fastsatta i väggen med diverse spikar och skruvar. Efter en del sågning, borrning och våld blev vi dock av med dem. Den ena tänkte vi återanvända vid nya spisen.

En del småpyssel återstår, som att få diskmaskinen i rätt höjd så att den passar under den nya bänkskivan vi köpt men ännu inte kapat, att såga av en bit av fönsterbrädan så att spisen kan skjutas in mot väggen, och aktivera barnlåsen på spisen.

Till höger om spisen hade vi till en början tänkt oss en låg frys, bredvid den återanvända hurtsen. Vi bestämde oss dock för att avvakta och se om vi kan nöja oss med kylens 94-litersfrys. Kanske blir det ett nytt underskåp istället.

Och apropå spisen - nej, vi tänker inte installera fläktkåpa ovanför den, vi tyckt det går utmärkt att klara sig utan. Och varför inte en hällspis? Jo, försök att flytta kastruller från en järnspis till en sådan utan att hällen blir alldeles repig. Hällens känslighet upptäckte vi snabbt nog i lägenheten - vi bytte ju spis och installerade diskmaskin bara veckor innan vi hittade husen. Tacka vet vi vanliga hederliga plattor - och Cylinda-spisen vi hittade har dessutom en röd ltmpa vid varje vred som indikerar om plattan är på. Något jag såg hemma hos G:s föräldrar och tyckte var smart - den spisen hade dock ett antal år på nacken.

Den sista bilden nedan visar hur stor den nya kyl/frysen egentligen är - en bjässe på två meter där knappt ens jag når det som står längst in på översta hyllan. Rymlig är den i alla fall, och med flådig display med blå siffror som visar temperaturen. Innan jag glömmer det så borde jag ta bort annonsen om de två Askedal-byråar från IKEA vi haft ute på Blocket en vecka. Vi ville inte ha med dem till huset, och ikväll blev de också sålda och hämtade från lägenheten. Vi åkte in efter lunch och packade dessutom en stor del av köksinnehållet, handlade och lät S. leka i lekparken. Jag tror nästan att vi sålde dem för samma pris vi köpte dem förra året av en granne tvärs över gatan...

/A

onsdag 22 juli 2009

Nytt kök på gång!

Tänk vad ett par köksskåp kan göra för kökskänslan. Äntligen har vi hunnit sätta upp de två 30-tals skåp, plus Reda-hylla, vi hittade på Blocket. Plöstligt kändes det som ett riktigt kök när jag stod och diskade.

Nedan är hur det såg ut innan vi köpte huset, med stora öppna och rätt fullastade hyllplan:
Efter att ha pungat ut med en mindre förmögenhet (850 kronor) på en kombinerad regeldetektor/laservattenpass hade vi lyckats lokalisera träreglarna bakom gipsskivorna och hittat lämpliga fastanordningar. Det blev vinkeljärn - fyra mindre till Redahyllan, två större till det mindre skåpet som också fick vila ovanpå hyllan, och fyra till det större skåpet - två uppe och två nere. Det är säkert overkill, men köksskåp vill man inte ha fullastade i huvudet.

På bilden nedan ser man dels en av orginalfästena, med plats för en skruv, och ett av två vinkeljärn vi använder. Skåpet hänger på det, och det är förstås också fastskruvat inne i skåpets tak:
Vattenpasset avslöjade att diskbänken, och kaklet ovanför, inte direkt var vågräta. Kanske ser det lite snett ut trots att det inte är det, men skåpen hänger nu i alla fall i våg som de ska. Mellan skåpen tänkte vi ha hyllplan i lite mindre format än F:s orginal. Slutresultatet:

Imorgon förmiddag kommer Elon med ett lass vitvaror, och då försvinner allt man ser under på bilden, förutom diskbänken. Inklusive den otäckt varma (men snabba) gamla spisen. Lilla S. fingrar är nu för övrigt nästan helt läkta - bara rester återstår av blåsorna. Snart slipper han bandagen!

/A

P.S. Spinn löper, och jagas nu av Spatt (för en gångs skull) fram och tillbaka i glad galopp. Förutom att hon vill ta sig ut genom alla dörrar och fönster. Plötsligt verkar främmande katter (av hansorten) inte vara så läskiga...

måndag 20 juli 2009

Pianot har kommit!

Idag har alla stora saker kommit hem till huset. Flyttgubbarna hade med sig pianot från Bålsta och kom till lägenheten och hämtade bäddsoffan, skrivbordet och en stor förvaringshylla från källarförrådet. Dessutom fick de plats med lite andra saker som är för långa att ta med Rolf, däribland en lång bänkskiva från IKEA (egentligen längre än vad vi behöver men det råkade vara en utgående vara och den kortaste varianten var slut) och trappgrindar för att hindra S från att okontrollerat klättra upp och ned. Stora salen börjar bli väldigt full med saker - det är verkligen dags att börja ställa in böcker i bokhyllorna. Flyttgubbarna flyttade också upp linneskåpet till övervåningen, så att vi skulle få plats med pianot i matrummet. Nu börjar matrummet verkligen likna det allrum vi kommer använda det till, vårt akvarium skall in i det rummet också. Fiskarna står just nu kvar i lägenheten och vi planerar flytta dem till helgen.

Men det roligaste idag var att pianot kom, varken A eller jag kan spela - men jag kan klinkande följa noter med höger hand iaf. A kunde klinka fram barnvisor utan noter - han har oanade talanger. Lilla S tyckte det var jätteroligt att klinka han med, så vi har roat oss alla ikväll. Jag kände mig som 12 år igen när jag satt och bläddrade i sångböckerna och tryckte på tangenter... Extra kul var det att pianot för det första var snyggare än jag kom ihåg - och att det var ett piano från "Nylund och son" i Uppsala. De finns fortfarande kvar och vi har gått förbi deras lokal många gånger. Det är väl inte helt stämt just nu, men inte helt katastrofalt ostämt heller (iaf vad vi som inte är speciellt musikaliska kan uttyda). Vi skall ta hit en pianostämmare i sinomtid när vi kommit mer i ordning. För att det skall flyta fram vackra stycken ut pianot får vi dock nog bjuda in någon av våra pianospelande vänner (pianot står här och väntar för den som känner sig kallad).








Vad gäller katterna så är det väl egentligen ingen skillnad, A har åkt två vändor in till stan idag så jag har haft dem skilda åt. Spinn har inget emot Spatt när hon väl märker att det är Spatt. Men det är som om hon ibland inte känner igen honom och hon ser istället den jätteonda mystiska andra katten. Och Spatt är såklart förvirrad. Men vi skall försöka ha dem båda två instängda på övervåningen i natt, för där verkar Spatt bara vara Spatt. Tror nog det hela kommer lösa sig med lite tålamod.

På torsdag kommer alla nya vitvaror och innan dess skall vi fått upp köksskåpen, det börjar verkligen bli ett annat (och mer beboligt) hus.

/G

söndag 19 juli 2009

Kattbråk

Ända sedan Spinn åkte på stryk när grannens stora, röda katt hoppade över från balkongen bredvid har hon haft en viss skepsis mot andra katter. Något som blivit allt värre under åren. Numera morrar hon åt djur och människor utanför fönstren, och har flera gånger trott att stackars Spatt varit en ond inkräktare när vi varit hos G:s föräldrar i deras hus.

Vakt-katten Spinn upptäckte igår kväll en främmande katt som slog sina lovar runt huset. I morse började hon med att jaga stackars Spatt, och de rök ihop under yl och fräs. Under dagen var vi i lägenheten och förberedde för flyttfirman som kommer imorgon, och när vi kom hem sov Spatt på schäslongen i salen. Där ignororerades han, men blev bortjagad när han ville komma in och säga hej. Lite senare var det dock inga problem, och de båda sov i sovrummet tillsammans.

När han kom ner nu under kvällen blev han dock påhoppad igen. Tror Spinn att hon skyddar oss? Kattslagsmål, Spatt kissade på sig, och flydde upp igen. Nu ligger han under S:s spjälsäng och sneglar mot dörren. Det kanske inte är det bästa att göra, men vi har stängt dörren i trappan för natten, med Spinn på nedervåningen. Han förtjänar ändå en lugn natt, tycker vi. Vi kan förstås inte ha dem åtskilda för alltid, och får försöka se om Spinn lugnar ner sig när huset blir mer bekant framöver...

För övrigt: Varför tar IKEA 150 kronor för ett (1) extra hyllplan till en billyhylla? Köp fyra och du har nästan betalat för hela bokhyllan, som består av långt mer material och delar. Det känns som att de har högre marginaler på vissa saker...

/A

lördag 18 juli 2009

Kvarlämnat av tidigare ägare #1

I kategorin "kvarlämnat av tidigare ägare" presenterar vi nu det första objektet. I stora sovrummets garderob stod en rullgardin och två rullgardinskäppar. Sovrummet, beläget i 50-talsutbyggnaden, har två rätt stora fönster, och för den som är ljuskänslig kan viss mörkläggning behövas. Det är dock inte vi, så vi har inte testat dem.

Tapeten i garderoben borde för övrigt vara orginal 50-tal - det finns i alla fall inget tapetlager under det. Om de nu bemödade sig med sådana finesser då, förstås.

Texten på käpparna lyder:

"ECLIPSE MEKANISK RULLGARDINSKÄPP
VARUMÄRKET REGISTRERAT
Rullgardinen fastsättes vid käppen med klippspik av högst 6 mm längd. Sätt den öppna kroken till vänster. Placera käppen i krokarne med gardinen upprullad och tillse att käppen har god plats mellan krokarne. Om fjädern behöver spännas, drag ned gardinen något, lyft käppen ur vänstra kroken, rulla på gardinen och lägg käppen tillbaka. Ifall fjädern är för hårt spänd, lyft käppen ur vänstra kroken med gardinen upprullad, rulla av gardinen något och lägg käppen tillbaka".


En googling ger faktiskt en träff, från F.d. Göteborgs Historiska Museums kulturhistoriska samling:
http://carlotta.gotlib.goteborg.se/...

De har tre mörkläggningsgardiner med Eclipse-käppen. De tillverkades enligt uppgift under krigsåren 1939-1945, och förvärvades till museet 1981. I beskrivningen står det för övrigt "Haglunds, Eclipse - mekanisk rullgardinskäpp".

En vidare sökning ger också ett företag med det namnet i en broschyr: "I över hundra år har vi på Haglunds i Falköping skapat skugga med hjälp av rullgardiner."
www.haglunds.com

Frågan är förstås bara hur gamla våra käppar är... ;)

/A

fredag 17 juli 2009

Solnedgång i Börje

Spatt beundrar solnedgången och svalornas flykt i sommarnatten.

Äntligen hemma!

Idag flyttade vi äntligen ifrån lägenheten och till Börjefrid, med katter och allt. I natt blir första gången vi sover över i huset...

Allt fick vi förstås inte med oss i bilen, även om jag gjorde en extra tur på eftermiddagen. Bäddsoffa, skrivbord och en del annat i lägenheten, plus förstås en hel del i förråden, är kvar. På måndag kommer dock flyttfirman från Bålsta med mormors piano, och tar då med sig förhoppningsvis det mesta av det resterande.

Idag hann vi också med en rörmokare som bytte blandare i köket, och pluggade och tog bort en i våra ögon onödig ho. Hon var tydligen hårdvaluta på begagnatmarknaden, och även den klassiska tvågreppsblandaren med plastvred och röd och blå markering eftersökt av vissa. Den nytillverkas tydligen fortfarande, om än i begränsad upplaga.

Vissa kanske tycker det är trist med en modern engreppsblandare, men det är ju inget gammalt kök vi restaurerar. På 50-talet var det mest en kokvrå, och när F. tog över 1986 installerade han både stor täljstensspis, diskbänk och öppna hyllplan. Och kalla klinkers på golvet.

TV:n tog vi förstås med oss, och har nu fått igång. Om än bara med marknätets fria kanaler, eftersom en sladd till satellitmottagaren saknades. Vi får ringa installatören, Uffe, på måndag och skälla. I installationen ingick för övrigt att de kopplade in och testade mottagaren, vilket han inte kunde göra eftersom vi inte hade någon tv här då. Ring mig när ni har det, sa han då. Och TV4-mottagningen i marknätet hackar dessutom lite då och då, märkte vi just.

Canal Digital skickade en påminnelse om att jag inte returnerat och skickat in avtalet - det jag aldrig fick med parabol-paketet och fick ringa och efterlysa. När avtalet - och vad viktigare är rabatten på 1350 kronor på installationen - väl kom saknades returkuvertet. I påminnelsen skickade de dock ett nytt kuvert, och borde nu äntligen ha fått det. En räkning har de dock skickat, på startkostnad och abonnemang från mitten av juni, vilket man kan tycka är fräckt eftersom vi inte fick parabolen installerad förrän den 23:e juni... och inte har kunnat titta på den förrän nu. Känns dock som att vi har viktigare saker att lägag energin på just nu.

Katterna har nu hunnit gå ett antal varv runt i huset. Ett tag trodde vi att de rymt när ytterdörren stod på glänt när rörmokaren kom, men jag fann dem längst in under soffan istället. Det var förstås läskigt nog med ett helt nytt hus, förutom en man i blåställ. Vi får se var de sover inatt.

I sovrummet har vi hunnit skruva ihop både vår säng och spjälsängen, förutom att tapetsera två våder till. Resten, typ 6 rullar tapet, ska vi försöka hinna med imorgon. Vi har bunkrat upp med mat, och tänkte hålla oss hemma hela dagen. Möjligtvis med undantag för en promenad, om myggen tillåter.

/A

torsdag 16 juli 2009

Huset utan baksida...

Det finns ett problem med Börjefrid, det finns ingen riktig baksida. När man åker på vägen mot huset så är de första man ser sidan där dubbeldörrarna som leder in mot salen är. Det har varit en körbar infart till huset på den sidan, men det är en relativt lång väg (iaf tillräckligt lång för att vara för lång för att hålla fri från ogräs) och den har inte varit använd på många år.

Istället fortsätter man på vägen utanför huset tills man kommit förbi gaveln och svänger in. Där kan man gå in i den del av huset som är en tillbyggnad från femtiotalet. Det är inte riktigt en köksingång, för man kliver in i det enda som (med lite fantasi) kan kallas hall i hela huset - egentligen är det en relativt smal korridor parallell med trappan upp till övervången. Avsaknaden av en ordentlig hall är den verkliga nackdelen med huset, men någon kreativ lösning har vi nog klurat ut innan vintern och de medföljande ökande mängderna av ytterkläder anländer.

Så det känns inte riktigt som om man går in på baksidan av huset, och eftersom det är den ingången vi använt så har det ju blivit framsidan... Men man vill ju inte kalla entrén med de fina dubbeldörrarna för baksidan heller. Det kommer nog bli så att huset har en framsida och en salssida istället.

/G

(Som vanligt blir bilderna större om man klickar på dem)

onsdag 15 juli 2009

Trärent = ofärdigt!

Sportstuge-looken - alltså en insida på ett hus helt i trä - är inte någon av vare sig G:s eller mina favoriter. Samma sak gäller lister, foder och dörrar i obehandlat trä. Det ser helt enkelt fult och ofärdigt ut, tycker vi. På Börjefrid har alla rummen förutom stora salen fått golvvärme och nya golv, och då även nya omålade lister. På övervåningen är också de flesta dörrar trä-nya.

För att kunna flytta in på riktigt började vi i sovrummet, som också ska få ny tapet. Efter tre strykningar (vattenbaserad färg) var äntligen golvlisterna vita, och vi kunde börja tapetsera. Tapeten vi valde heter Emma och kommer från Borås tapeter. Kanske lite väl rörig, tyckte min mor innan hon ens sett den uppsatt. Efter tio våder (och fem hörn eller kanter runt murstocken) gillar vi den dock fortfarande.

Idag har jag också ringt till flyttfirman i Bålsta, som i snart två år haft min mormors piano lagrat efter att hon flyttat från hus till lägenhet. De kunde klämma in en tid nästa tisdag, och också hämta bäddsoffan och några andra tunga eller skrymmande saker från lägenheten. Dessutom har jag fått tag på en rörmokare som lovat byta blandare i köket redan på fredag, så att vi kan installera diskmaskin. Det innebär att vi imorgon kan gå förbi Elon och beställa ny spis, kyl/frys, diskmaskin och tvättmaskin, och få dem levererade och installerade nästa vecka.

Så snart vi tapetserat en vägg till i sovrummet tänkte vi montera ihop sängen och börja sova i huset istället för i lägenheten. Förhoppningsvis på fredag... Då tar vi också med våra katter, Spinn och Spatt, som aldrig varit där och nu är lite förvirrade av allt flyttbestyr.

/A

söndag 12 juli 2009

Farlig gammal spis

Det står en brun elektrisk spis i huset, den ser verkligen gammal ut men har fyra plattor trots att den är bara är 50 cm bred - och den går att laga mat på. Dock så blir ugnsluckan varm på utsidan när man värmer ugnen. Det fick vi alla och i första hand lilla S veta av idag. Han är pigg och glad nu men har blåsor på sju fingertoppar.

A:s mamma och mormor var på besök och jag hade ugnen på och kokade saker på plattorna. När A satte ned S på golvet och undrade om jag hade koll sade jag så klar ok, det trodde jag nämligen jag hade. När han tultade närmare spisen så kollade jag automatiskt var handtagen var på kastrullerna så att han inte kunde komma åt någon. Allt såg ok och ofarligt ut, jag tänkte inte ens på ugnen (inga andra ugnar i vår omgivning blir ens ljumma på utsidan). Men S satte fingertopparna emot den och så var skadan skedd. Gallskrik, handdukar med kallt vatten på och mera skrik. Sen åkte vi till barnakuten. Lilla S somnade uttröttad i bilen precis när vi kom fram, han hade bara blöjan på sig (vi försökte att sätta honom i badbaljan i hopp om att han skulle tycka vatten på det sättet var bättre än via handdukar - det tyckte han inte), blöjan och så strumpor på händerna. Istället för att vira handukar runt så stoppade vi fuktiga tygbitar i händerna på honom och satte strumporna som skydd. Det var gula tigerstrumpor från Libero och hade det inte varit så synd om honom så hade man tyckt att han var väldigt söt.

Inne på akuten konstaterades blåsor på sju fingrar och han fick de skadade fingrarna inbäddade i boxhandskeliknande bandage. Som tur var så kan han röra pekfinger och tumme på högerhanden så han kan fortfarande plocka runt saker och ting. Hans stora sysselsättning och favoritlek nu är nämligen att plocka saker i och ur lådor. Läkaren tyckte dock att blåsorna såg fina ut och det inte borde vara några problem att läka, det skulle ta ungefär två veckor.

Nu på eftermiddagen och kvällen har han varit helt som vanligt, så en halv av de 14 dagarna har gått bra iaf. Får väl se när han på allvar börjar rycka i bandaget, men än så länge har det gått över förväntan. Och jo vi hade tänkte byta ut spisen redan innan detta hände.

/G

lördag 11 juli 2009

Troligtvis måbär

Vid den del av tomten som är närmast dubbeldörrarna in till salen så växer det en extremt vildvuxen häck. Vi tror att den avgränsar den gamla delen av tomten, innan man köpte till det som mer liknar åker/hagmark för att använda till utomhusgudstjänster. Vad häcken består av har vi inte kunnat lista ut dock. Jag har haft lite tankar på olvon eller liknande. När man tittar närmare så verkar det dessutom som om det mitt i häcken växer några större häckplantor/träd. Dessa "träd" ser nästan likadana ut som själva häcken men inte riktigt.

Vi satt i går kväll och slötittade på ett program om engelska trädgårdar (trädgårdar så stora att de nog mer riktigt borde kallas parker). Någonstans i en bisats nämndes hagtornshäck, den skymtade i bakgrunden också och jag tyckte att den lite liknade vår oidentifierade häck. Så när vi kom ut till huset idag gick jag ut och ryckte några grenar från både häcken och "trädet". Som tur var så hade bokkartongen som innehöll floran redan flyttat ut till huset så det gick att slå upp hagtorn. Häcken såg väl sisådär ut som hagtorn, men den hade något på sig som mera såg ut som vinbär, i floran så såg bären mer ut som miniatyrnypon. Det trädliknande såg dock mer ut som hagtorn vad gällande både bär och blad. Tydligen så finns det flera sorter hagtorn som dessutom kan hybridisera, såg jag började tro att själva häcken var en hybrid - dock såg den ut som en korsning mellan hagtorn och vinbär. Eller mer som vinbär som inte doftar vinbär när man gnuggar bladen. Jag kollade på vinbärssidan i floran och där fanns måbär! Och det verkar stämma, ser ut som vinbär men med smaklösa bär.

Nu återstår alltså bara att komma fram till hur man skall klippa ned en helt vildvuxen måbärshäck, den har nog inte varit beskuren de senaste 25 åren - och jag har ingen aning om hur ofta man har klippt den tidigare. Det blir till att googla om råd, men det underlättar ju att i alla fall ha en hypotes om vad det är för slags växt man måste tukta.

/G

fredag 10 juli 2009

Fotograf okänd


Bland det vi fått ärva från förre ägaren F. är en skrift med titeln Präster, lärare och akademibönder i Börje och Åkerby församlingar Uppsala län, utgiven 1986 med anledning av Uppsalas 700-åriga namnsdag. Författare är Olga Karlsson, Lars-Erik Norlin och Alvar Sommestad.

I den står förstås en del om bygden, men missionshuset nämns såvitt jag kan se bara i en bildtext. Bilden är dock samma som ligger grund för vykortet - men sammansatt av två bilder och visar också kyrkan! Fotograf okänd, står det.
/A

Bilder, Billy, brännässlor och blandband

Som tur var tittade solen fram i eftermiddags, så vi kunde ta några bilder och verkligen visa hur fina våra nya fönster är. På bilden längst ned ser man tydligt hur stor skillnad det blir med genomskinligt glas i fönstren och att badrumskänslan försvinner. Bilden på det frostade glaset, som egentligen inte är riktigt frostat utan mer som om man tryckt in bubbelplast i glasmassan, är från ett av de två fönstren som fortfarande har sådant knepigt glas. De fönstren är inte så gömda från vägen som de andra två och hade därför klarat sig från att bli sönderslagna.


Förutom att solen tittade fram så hade det blåst så mycket under dagen att myggen verkade tillfälligt ha gett upp. Det innebar att det blev lite trädgårdsarbete, det finns ju en hel del brännässlor och tistlar att rycka upp. Jag lyckades dessutom med att bli bränd av en brännässla - oj vad ont det gjorde, det var alldeles för länge sedan jag blev bränd, så jag hade glömt hur det var. Men det gick ju över väldigt fort och vi belönades med att hitta en del smultronplantor. Det fanns ett moget smultron - så lilla S fick smaka för första gången, han tyckte det var gott. Mindre kul var att det verkar ligga någon slags gammal presenning under plommonträdet. Jag tycker inte det ser ut som markduk utan mer något gammalt och bortglömt. Känns ju lite skrämmande att lyfta på den någon gång i framtiden, vem vet som bor därunder.

Innan vi åkte inåt stan skruvade vi ihop fem av de åtta Billy-hyllorna, vi har ju viss vana av ihopskruvning av sådana så det tar typ tio minuter per hylla. Vi räknar med att skruva ihop resten imorgon och se om vi kan börja ställa upp lite böcker också.

Så hur var det med blandbanden då, undrar den som läst rubriken. Jo, högst upp på garderoben i sovrummet i lägenheten står en stor låda med kassettband. Och eftersom Rolf (bilen alltså) både har kassett- och CD-spelare så har vi ett perfekt användningsområde för alla gamla band. Så imorgon när vi åker till Börje så lär det ljuda av blandband från tidigt nittiotal.

/G

Hela fönster

Idag fick vi våra nya fönster - två av salsfönstren, ett i TV-rummet och ett i sovrummet. Så nu kan vi äntligen se ut på vår vildvuxna trädgård. Det blev mycket ljusare i salen också, nackdelen är väl att man verkligen ser hur fult det är med de frostade salsfönstren på andra sidan salen... Men fönsterfirman påpekade att de nog hade tid för att fixa dessa (och några andra halvtrasiga fönster) redan i augusti . Vi får väl se vad räkningen för dessa hamnar på först. Även om det egentligen inte gör någon skillnad - det är inte lätt att få tag på snyggt gammalt glas, så man får anlita de firmor som kan skaffa fram det (http://www.uppsalafonsterhantverk.se/). Det roliga med det här glaset är att det är nytillverkat glas som ser gammalt ut, lite vågigt och ojämt. Det är maskintillverkat men som en imitation av blåst glas, det görs i Tyskland och kallas restoverglas. Hmm kom just på att vi under alla år vi kollat på Drömhus (Grand Design) på Discovery alltid häpnat över att folk köper sitt glas från Tyskland. Då är det visserligen främst jättestora skivor av modernt glas men iaf. Jag har ju aldrig sätt Tyskland som ett glasrike, men nu har ju till och med vi hittat glas därifrån. För fönstret i sovrummet köpte vi valsat glas som görs i Vitryssland, det är lite randigt och passar uteseendemässigt bra in i femtiotalstillbyggnaden.

Fönsterkillen skulle vara här redan klockan 8.30 i morse och eftersom lilla S är en riktig sjusovare så halvsov han när vi bytte blöja och klädde på honom. Men det gick bra att äta frukost här ute också. Vårt köksbord står ju här ute nu, och ett av fynden på Röda korset som vi besökte i måndags var en barnmatsstol. En likadan som han har i lägenheten. Det andra fyndet på Röda korset var ett linneskåp som vi skall ha i sovrummet. Det skåpet är dock så tungt att det står på nedervåningen så länge, vi tänkte be flyttgubbarna att bära upp det för trappen. Skåpet kostade 150 kr och stolen 30. Och så var det 50% rea, så vi betalade under hundralappen för alltsammans.

Fördelen med att vara här ute så tidigt är att vi faktiskt fått en hel del gjort redan. Vi skruvade isär sängen och bar upp den för trappen, tillsammans med en massa andra saker. När vi flyttade alla sakerna i helgen så ställdes det mesta i stora salen (mycket praktiskt). Men nu har vi flyttat upp en del på övervåningen - det finns tre klädkammare och en inbyggd garderob där uppe (ännu mer praktiskt). Vi måste ju nämligen skapa lite plats i salen om vi skall bygga ihop alla Billyhyllor vi köpt.

Återkommer med några bilder på fönstren, men tänkte vänta tills det blev lite ljusare och kanske någon solglimt - just nu gör de regntunga skyarna att effekten av att ha hela fönsterrutor inte blir så slående.

/G

onsdag 8 juli 2009

Fyra släp och ett bröllop

Sådär, redan onsdag - det har varit full rulle sedan i fredags. Eller rättare sagt, så full rulle som det kan bli när bilar lever sitt eget liv. Mina föräldrar kom ned i fredags och vi släpade direkt med dem till IKEA. Resultatet av den turen blev middag, en stor orange soffa och åtta låga Billy-bokhyllor. Allt gick in i den första släpvagnen, avlämnades i Börje och soffan blev till och med halvt om halvt ihopskruvad. Vi var tvugna att lämna tillbaka vagnen på fredagskvällen, det gjorde dock inte så mycket eftersom vi skulle på bröllopet på lördagen.

Bröllopet var mycket trevligt, även om en av katterna här hemma lyckades riva sönder klänningen jag tänkte ha - som tur är så är jag relativt välförsedd när det gäller klänningar, två tre disputationsfester om året de senaste åren har sett till att det finns någon backup i alla fall. Lilla S hade dessutom skött sig när han blivit barnvaktad av mormor och morfar.


På söndagen var det dags för lite mer flyttande. A och pappa åkte ned till Stockholm för att köpa köksskåp, vårt letande på Blocket hade nämligen burit frukt och vi hade avtalat om att köpa två sneda överskåp, två raka, en redahylla och en lådhurts. Vi hade diverse mått på skåpen och räknade kallt med att de skulle få plats i volvon. Under tiden de var nere i Stockholm var planen att mamma, jag och S skulle ut till Börje och börja förbereda för tapetsering. Dock startade inte föräldrarnas bil... Vi väntade in stockholmsresenärerna och pappa försökte. Bilen startade fortfarande inte. Efter försök med att ladda batteriet och putta igång bilen var vår gissning att startmotorn var död. Så då hade vi helt plötsligt bara en bil. Och den var proppfull med köksskåp.


Vi hade ett släp som vi skulle hyra på eftermiddagen den dagen, så pappa och A åkte iväg för att hämta det. Det dröjer dock innan de kommer tillbaka, istället ringer de och säger att det var fel på släpet - elen fungerade inte. Det var släp nummer två. Macken släpar då fram släp nummer tre. Fortfarande fungerar det inte - det är fel på elen i Volvon.

Lösningen på detta blir att de får åka till Börje och lämna av köksskåpen och sen åka tillbaka och hämta oss inne i Uppsala. Men vi kommer allihopa till Börje den dagen, och köksskåpen är jättefina. Vi äter lunch tillsammans med min syster, hennes pojkvän och hundar (de passerar på sin väg norrut på semester). Så vi får lite gjort på söndagen i alla fall.

På måndagen åker föräldrarnas bil akut in på verkstad, som tur var var det bara ett heldött batteri och inte startmotorn. Så på förmiddagen kan vi hämta släp nummer fyra och börja lasta och köra. Det håller vi på med hela måndagen och tisdag förmiddag tills lägenheten i det närmaste är tom. Vi kan fortfarande bo här och sova i bäddsoffan, men de flesta av möblerna är i huset. Vi har fortfarande inte kunnat göra något i trädgården då man blir attackerad av myggor så snart man går ut, och det oavsett om det är sol eller ösregn, för myggorna finns det inget dåligt väder.

/G

fredag 3 juli 2009

Mygginvasion!

G:s föräldrar kom ner idag och stannar ett par dagar. Officiellt för att vara barnvakt när vi ska på bröllop imorgon lördag, men vi tänkte dra nytta av dem på andra sätt också. Tapetsering, röjsågning, och släp-kunskaper, bland annat. Idag på kvällen hyrde vi ett släp och köpte vår sedan länge utsedda IKEA-soffa och åtta bokhyllor och körde ut till Börjefrid.

Där var det lugnt i ungefär tio sekunder efter att vi klivit ur bilen. Sedan kom myggmolnet. Boende längre norrut i Österfärnebo och andra frekvent myggdrabbade områden fnyser nog, men när det landar en hungrig mygga på exponerade kroppsdelar varannan sekund tycker åtminstone jag att det är en riktig mygginvasion. I UNT kan man också läsa om mygg i stan där det aldrig brukar vara, och här i Fålhagen blir man också attackerad. Översvämningsmyggans hämnd, och något vi lär få dras med upp till fyra veckor enligt en expert.

Vi blev inte långvariga ute, utan lastade ur grejerna illa kvickt och kastade oss in i huset. Där hann vi ta livet av 20-talet mygg som slunkit med in, och sätta ihop en del av soffan, innan det var dags att åka tillbaka och låta S. somna för natten.

Vi tänkte fortsätta med släpet på söndag och måndag och få med våra stora möbler - bokhyllor, fåtöljer och annat skrymmande som inte ryms i bilen. Vår förhoppning är att slippa anlita en flyttfirma till annat än vår tunga bäddsoffa - vi får se hur mycket vi hinner med. Bara böcker har vi hundratalet banankartongen fulla... och två förråd som måste gås igenom och rensas innan flytten.

Rolf, RLF alltså, har varit lite krasslig och fått kurera sig på verkstad. Dels var det kabelbrott till bakre torkaren, dels för låg tomgång, och dels en lambdasond som behövde bytas för att få varningslampan för motorelektroniken att sluta lysa. 4600 riksdaler gick kalaset på, men det kan det ju vara värt. Särskilt som jag inte längre behöver känna mig dum för att motorn stannar utan tillräcklig gas.

/A

onsdag 1 juli 2009

Ett vykort från det förflutna

Någon vecka efter att vi skrivit på köpekontraktet i april googlade jag runt efter texter och bilder om Börje. En sökning på "Tiby Börje" - Tiby heter alltså byn vid Börje kyrka - gav en träff på en auktion på Tradera.

Aha, kul, tänkte jag, när jag såg att det var ett vykort på Tiby från 1907. Sen tittade jag närmare och såg att ett av husen var markerat med ett kors. Vänta lite... och först då såg jag förklaringstexten längre ned på vykortet:

"+ Missionshuset"

För 150 kronor (fast pris) fick vi vykortet i vår ägo, och kunde både förstora huset och läsa baksidestexten. Enligt husets förre ägare F byggdes det som ett oputsat tegelhus 1892 ("stationshuset" i folkmun"), med plåttak. Om det är putsat eller inte ser man inte riktigt på förstoringen, men plåttaket finns där. Och vare sig den nya salsingången eller tillbyggnaden är förstås där (dessa båda borde härröra från 1954-ombyggnaden).

Texten på baksidan lyder, såsom vi tolkat skrivstilen:

"Börje 22 april 1907
Eftersom jag fått några vyer över den plats, där jag värkat under påsken. Vill jag sända eder en sådan, med hälsning från mig tillönskande eder frid och välsignelse.


C - ch - .

Lantbrukaren
Herr K. Larsson
Knekteg Gösslunda
Lidköping"

FÖRLAG E. KARLSSONS HANDELS A. B. UPSALA

Vem den mystiska signaturen C - ch är vet vi inte. Någon som har någon ledtråd?

/A