torsdag 11 november 2010

Vintern kom

Det var lite oväntat, men det är bara att konstatera: Det blev vinter. Så här såg det ut på onsdagsmorgonen:


Vi borstade fram bilen, och jag siktade noga på hjulspåren på vår oplogade väg och kom fram till den likaledes oplogade stora vägen.

Det var lite spännande, men inga större problem att ta sig till dagis. G. följde med - hon skulle ha undervisning och behövde komma i tid. Det gjorde hon - precis. Det är en del köer inne i stan på morgonen, och snön hjälpte förstås inte.

Vi tänkte att "det här försvinner väl på någon dag", men nu är det snart fredag, och snön ligger kvar. Vägarna har hunnit bli plogade, men idag var det halt och det gällde att se upp så man inte kom för långt ut när man fick möte. Jag klippte en vägpinne...

Det är rätt roligt att dagisets städdag är på söndag, och vi skrev upp oss på lövkrattning...

I onsdags tog jag tåget ner till Stockholm på förmiddagen, åt lunch med min mor, och fortsatte till en konferens på eftermiddagen med middag på kvällen. Jag träffade massor med gamla bekanta, som alla tyckte det var kul att jag startat eget. Efter att jag varit borta från det arbetsområde jag brinner för i nästan ett år kändes det på vägen dit nästan som att jag var 20 år och precis hade fått mitt drömjobb... och hela världen bara låg och väntade på att bli erövrad.

Efter mingel med diverse kändisar blev det tåg och taxi hem, och jag fick gott sällskap nästan hela vägen. Mycket givande kväll. Lyckligtvis hade jag, när jag gick upp till öppna förskolan på tisdagen, nämnt att jag egentligen hade städdag på dagis på onsdagen, och se, en av de andra som var där kunde byta med mig. Otroligt skönt, annars hade jag fått gå upp vid fem i morse för att åka dit och städa. Föräldrakooperativ...

Men likt förbaskat blev vi väckta vid fem av att Spatt låg under sängen och morrade. Ute i hallen pinglade det. Jodå, grannkatten hade fräckt nog vågat sig upp på övervåningen, efter att vi flyttat upp alla matskålar hit. G. berättade sen att hon mött honom i trappen tidigare på dagen också, så antagligen har han återfunnit godsakerna. Jag tror att det blir till att ladda vattensprutan nu...

Lilla kattungen har vuxit mycket de senaste dagarna - kanske inte i storlek, men väl i mod. Nu kommer han, eller hon, fram underifrån sängen när man kommer in i rummet, och far omkring och utforskar allt, biter lite och slåss med mina fötter och annat som är i vägen.

Den har till och med vågat sig ut i hallen. Snart har vi nog den springande runt i hela huset. Lite si och så för arbetsmoralen när man jobbar hemifrån ;)

/A

1 kommentar: