Vi har nu kokat marmelad på tre kilo plommon, vi skulle kunna koka mycket mer - trädet har många fler gula frukter som väntar på att plockas. Marmeladen blev god också, vi har inte testat den på rostat bröd än, men väl på digestivekex. Digestivekex hör nämligen numera till stapelvarorna hemma, tillsammans med smaksatta riskakor - dessa båda kan nämligen rädda humöret på lilla S när man själv behöver få någonting gjort. Och nu var det ju perfekt till marmeladpremiären. Den var inte heller så svårt att koka, jag hade fått ett recept av en jobbarkompis - det är citron i marmeladen vilken gör den friskare och mer lättäten. Förutom receptet så kom hon med det ovärdeliga tipset att man kan koka plommonen hela och sedan plocka upp kärnorna när köttet har kokat bort från dem. Det sparade vi nog en hel massa tid på, även om det nog ramlade ned några kärnor i någon burk på slutet. Lilla S håller nämligen på att få hörntänder och var lite kinkig igårkväll, han tyckte inte alls att marmeladkokning var något vi skulle hålla på med. Men vi vet ungefär vilka burkar det är - så vi behöver ju inte ge bort just dessa till diverse släktingar. För om vi inte bara skall leva på marmelad hela vintern så kan vi nog ge bort någon burk eller två.
/G
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar