fredag 23 april 2010

Hur vi hittade och köpte Börjefrid - dag 2

Trots den sena kvällen vaknade vi tidigt på torsdagsmorgonen den 23 april förra året. Jag hittar ett mejl vi skickade 07:36 till säljaren F. som svar på hans sista kvällen innan:

"Perfekt. Glöm inte vägbeskrivningen bara ;)

En fråga – var på ritningen är badrummet du gjorde? Och vad är fastighetsbeteckningen?"


Blocketannonsen var rätt knapphändig, men det fanns aningen mer information på F:s hemsida tillsammans med de få bilderna:

"Börjefrid
F.d missionshus, 256 kvadratmeter.
10 km från Uppsala Domkyrka.
Idylliskt på landet.
Fem meter hög altartavla.
Täljstensvedpisar (ca 11+4 kiloWatt).
Vackert helkaklat badrum.
Golvvärme.
Klinkers i entré och i kök.
Naturlig tomt över 2000 kvadratmeter med bl.a fem körsbärsträd, äpple, plommon, lärk.
Hyser flera par tornsvalor
Hus till salu i Uppsala-trakten"

Efter lunch fick jag ett mejl från min moster M, som tipsade om ett hus med både renoverings- och saneringsbehov, som dock låg lite långt borta. Moster M. letade också hus, eller snarare en liten gård med utrymme får får och vallhundar. Jag svarade:

"Lite långt ja... men annars så!

Vi hittade det här istället – vi ska åka och titta på det på söndag:
http://www.blocket.se/vi/21334539.htm?ca=10_s

Lilla S. sover, jag äter sen lunch, och snart kommer en kille och installerar diskmaskin... wee"

Jo, det var nämligen så att vi efter fem år eller vad det nu var äntligen bestämt oss för att installera diskmaskin i lägenheten. Av ett ödets nyck (Börjefrid) skulle vi dock inte få njuta av den särskilt länge, men det skadade förstås inte när vi senare sålde lägenheten.

När jag tittar i mejlloggen skickade jag bara ett annat mejl den dagen, ett tips till tidningen Gård & Torp, som på sin webbplats listar fina hus till salu som är värda att bevara.

"En kandidat i Söderhamn, som säljs av kronofogden:

Värderat till 150.000 kronor, och med omdömet "det krävs att köparen har ett genuint intresse av renovering av gamla hus". Bevarandekrav från Länsmuseet därtill."

På kvällen studerade vi säkerligen alla kartor och flygbilder vi hittade (se detta inlägg från förra sommaren med tips!), och försökte måtta på ritningarna vi fått från F. Hur stora var egentligen varje rum?

Söndagen vi skulle få titta på det kändes långt borta, men vi höll tummarna och hoppades att allt skulle klaffa denna gång. Det var nästan så att vi var beredda att köpa huset osett... var detta äntligen drömhuset som skulle bli vårt?

/A

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar