Bröllopshelgen

Lilla S, om någon frågar dig vad du gjorde då kronprinsessan gifte sig så kommer här svaret:

"Titta, pinnar!" blev kommentaren om de dragna sablarna. Själv var jag tydligen i stan med mor förra gången det begav sig, 1976, men det minns jag förstås inte. Nu i helgen hade jag, G. och lilla S. bättre saker för oss än att åka ned och trängas med en halv miljon andra för att få se en glimt av brudparet - till exempel att klippa gräsmattan, eller som nedan fortsätta med projekt häckkapning.

På förmiddagen var vi också och gjorde några ärenden i stan, innan vi tittade på prinsess-tv på eftermiddagen. Extra kul var det att läsa kommentarerna på twitter, både från de som var där och de som liksom vi följde händelserna på tv. Egentligen aja baja att ta upp mobilen och fota mitt framför tv-kamerorna, eller messa inifrån storkyrkan, men det gav en viss extra dimension. För att inte tala om alla sköna kommentarer om programledarnas upprepade felsägningar.

Söndag innebar storhandling på ICA som vanligt, innan vi nästan hann färdigt med vår temporära grind (som ska hindra lilla S. att springa rakt ut framför bilarna som passerar). Vi blev dock avbrutna av de utlovade regnskurarna, och efter lunch åkte vi till lilla S. farmor i Knivsta för en liten släktträff och firande av både lilla S. (i efterhand) och farmors (i förskott) födelsedag.

Lilla S. fick en mamma Mu-bok, ett hemtovat sittunderlägg, ett pussel och en Duplo-polistation. Själva fick vi lite överblivna blomplantor till trädgården.

Ikväll hade Spinn-katt en friare på besök. Han satt på fönsterbrädet utanför salsfönstret vi har kattöppningen i och jamade. När han hörde mig hoppade han ner, men satt kvar och jamade utanför husknuten. En rätt ståtlig gråspräcklig herre med vitt bröst som jag inte sett förut. Spinn var dock svårflörtad, och efter jag gått ut och pratat med honom - han svarade med några väl valda jamningar - gick hon upp och lade sig på sängen istället.

Tillbaka till bröllopet. Visst är det roligt att Victoria fått en man av folket (även om nye prins Daniel nog själv kommer skratta lika gott över sina glasögon och backslick om ett par år som vi gör över 80-talsbilder på folk), som verkligen ställer upp på det hon själv inte haft något val av - hela kungahus-representationsgrejen. Livegenskap i en viss form. Själv tror jag knappast att jag hade gjort det - tänk att inte få syssla med det man vill - men det är klart, kärleken kanske övervinner nackdelarna...

Mest intressant tycker jag dock hela groda-till-kunglighet-omvandlingen är. I mitt jobb har jag sysslat en helt del med personresearch, dock aldrig på någon medlem av kungahuset. Vad händer tex med Daniels efternamn, och behåller han sitt personnummer? Kan man göra en kreditupplysning på en prins? Enligt tv-kommentatorsskvallret skulle kungahuset ha speciella personnummer... hmmm, intressant! ;)

/A