Igelkott och dunka-dunka

Fredagen blev en lång dag för mig i Stockholm. Någon gång efter 15 stoppades nämligen all tågtrafik norrut, sedan två banarbetare blivit påkörda.
Första tåget mot Uppsala gick 18:50, och när jag kom fram till Rolf i Boländerna stog han ensam kvar på en gata som är fullparkerad tidigare på dagarna. Vädret gick dock inte att klaga på, och jag tog en falafel i bröd från mitt favoritställe vid stationen innan jag åkte hem.

Långt senare på kvällen, när jag gick ned för att se om katterna ville komma in, hörde jag ett underligt ljud vid trappan. Ett dovt "pock-pock-pock" ungefär. Jag såg dock inget förrän Spatt kom galopperade, och tvärnitade framför igelkotten precis nedanför trappan.

Jag var tvungen att hämta kameran och fånga den på bild. Igelkottar kan springa rätt snabbt, när de inte står stilla och spretar med taggarna, kan jag upplysa. Hela tiden muttrade - eller morrar igelkottar? - den.
Idag blev det en förmiddagstur in till stan, för att hämta ut lilla S. pass som var färdigt, och för lite shopping. Vi tog en tur förbi loppmarknaden på Vaksala torg, och hittade en grävskopebok till lilla S. Sedan hittade han en riktig kran framför Konserthuset.

På hemvägen stannade vi och köpte nytt lysrör till akvariet (Jag bytte nyss ut ett trasigt, men köpte ett till växtlysrör, vilket ledde till enorm algtillväxt. Inte att rekommendera).

Hemma trodde vi att lilla S. skulle somna i vagnen, men istället lurade han iväg oss på 1,5 timmes promenad till hönorna - vi skulle ändå köpa ägg - och tillbaka. Alla utom lilla S. var sedan rätt trötta, men G. tog tag i skräpupplaget under köksfönstret. Vi städade bort allt skrot som låg där, och extraherade ett gammalt cykelställ från under grästorven. Det - och cyklar och mopederna - ställde vi vid norrsidans gavel, där vi ändå aldrig är.

Det såg genast mycket mer bebott och trevligt ut. Så här blev slutresultatet under köksfönstret, med kryddor i en gammal låda utan botten - citrontimjan, persilja, gräslök och lite av oreganon som redan växer i trädgården:

Efter att ha ätit potatisklyftor i ugn, pannbiff och lilla S. favorit bernaisesås tänkte vi ta det lite lugnt i stora salen. G. sade dock något om Spotify som fick mig att undra varför vi inte satte upp stereon och kopplade den gamla bärbara datorn till den.

De rejäla högtalarna och förstärkaren - något jag impulsköpt förra årtusendet när jag hade fått en massa tusenlappar kontant för svartjobb *host* inom matbranschen. Sedan jag flyttade till Uppsala och G. har de stått på jobbet, men i samband med att vi bytte lokal där i mars tog jag hem dem.

Lilla S. hjälpte djupt koncentrerad till att sätta ihop alla sladdar. Tyvärr hittade jag inte sladdkartongen så att jag kunde koppla den till datorn, men istället fick vi tillfälle att pröva DCC-kassettdäcket jag ärvt från någon på jobbet som inte ville ha det längre. Förutom att spela in digitalt spelar den även upp vanliga kassettband - och rätt bra dessutom, visade det sig. Snart dundrade blandband med Scotch i salen. Jag får lov att erkänna att grejerna äntligen får komma till sin fulla rätt - en etta på 36 kvadratmeter var de aaningen överdimensionerade för ;)

/A