Ur arkiven: Hur altartavlan beställdes

19 november förra året skrev vi om hur vi fått ett brev från Erik J. Bergström i Östersund, som hade hittat bloggen genom ett inlägg som nämnde altartavlan och signaturen Sven Linnborg. Erik Bergström hade skrivit boken Resor med penna, pensel och palett om konstnären, som smyckat ett stort antal kyrkor och missionshus runt om i landet.

Givetvis beställde vi boken av författaren, och fick den raskt, tillsammans med två fotografier och ett kort.
Korten föreställde Sven Linnborgs uppländska fru, Milda Holmberg. Linnborg gifte sig först i pensionsåldern, med den betydligt yngre änkan Milda, och bosatte sig i hennes hembyggd Uppland. Där bodde de bland annat i Storvreta, Marielund och i Dalboda i Björklinge.

Fotona hade Erik Bergström fått när han fotade några målningar i Gäddede, och visste inte vad han skulle göra av. På bilden nedan syns Milda Holmgren, hennes dotter Signe från det tidigare äktenskapet, och dottern Anna med Sven Linnborg. Signe dog barnlös, och dottern Anna, nu 85 och boende i Värmland, har inte heller barn. Kanske Björklinge hembygdsförening kan vara intresserade, undrar han, om inte vi vill ha dem.

"I Björklinge sägs han ha lämnat anbud att måla i missionshuset, men hade varit för billig så familjen fick problem med försörjning", skriver Erik J. Bergström i boken om Linnborg. Vidare:

"I Uppland hade många missionshus uppförts och under 1920-talet hade församlingarnas ekonomi stabiliserats och tillät prydande av dessa lokaler. Sven Linnborg målade inte mindre än elva missionshus under åren i Uppland, dessutom i tre statskyrkor."

En av dessa var alltså Börjefrid under 1927. Här bilden på vår altartavla i boken:
Men tvärtom vad som han då visste så var alltså målningen inte övertäckt. Vi hann dock aldrig skriva ett nytt inlägg innan jul - eller riktigt tacka Erik igen.

Vårt arkivgrävande får oss nu i alla fall att ta upp tråden igen. Vi har nämligen granskat året 1927 i räkenskaper och protokoll, och hittat diskussionerna kring beställningen av ommålningen av Börjefrid!

Ur Protokoll vid Årsmötet den 15 Jan 1927:
"Beslöts att till sommaren låta måla missionshuset och att infodra anbud härför uppdrogs åt styrelsen"

Ur Protokoll vid kvartalsmötet den 3 april 1927:
"Att annonsera i tidningen för infodran av anbud för målning av missionshuset uppdrogs åt sekreteraren, och beslöts att målningsarbetet skall utföras under maj månad och att anbuden ska vara inlämnade före den 1 Maj."

Protokoll vid Styrelsesmötet den 30 april 1927:
"Därefter uppläste G. A Janson de skrifliga anbud å målning av missionshuset vilka vara 8 st till antalet, samt telefonledes summa 9 st, och beslöt styrelsen enhälligt antag Målare Lindborgs anbud å 600 kr inberäknat dekoration samt målning av tavla i fonden (480 för målningen och 120 för dekoration och tavlan)"

Notering på samma sida som ovan protokoll:
"Som missionshuset under Maj månad ommålats så hölls invigningsfest därför lördagskväll den 18 Juni, då en årskollekt upptogs för målningsarbetet. Vid missionsmötet påföljande dag upptogs ytterligare kollekt för samma ändamål."

Ur Årsberättelse 1927:
"Under året har missionshusets sal ommålats samt elektriska ledningarna omlagts, vilka till sammans dragit en kostnad av 951,14 för måln. 650 samt för det elektriska 301.14. Offervilligheten har varit stor så att, så att trots de stora utgifterna, så står dock föreningen vid årskiftet skuldfri vilket framgår av revisionsberättelsen."

Som synes är kostnaden 50 kronor högre än anbudet. Vad det beror på framgår inte. I kassaboken för 1927 finns noteringarna i junikolumnen:

"Målning av missionshuset 200
" " 450"

Uppenbarligen har något tillkommit.

Vi har undrat över de övermålade elledningarna som ser ut att vara en del av dekorationerna runt altartavlan. De slutar på vardera sidan i någon sorts dosa, som troligen hyst någon sorts ljusarmatur. Att föreningen samtidigt dragit om elledningarna visar att målningen av dem troligen skett samtidigt som resten.

Resten av stora salen i Börjefrid är numera rätt beige. Färggrannare dekorationsmåleri finns det dock rester av i de inbyggda smattarna på vardera sidan. Linnborg målade även hela interiörer och inte bara altartavlor, något vi spekulerat om skett även i Börjefrid. Anbudet som citeras ovan visar också detta. Där talas om priset för tavlan och dekoration i fonden som en mindre del av totalsumman!
Vi lär nog knappast återskapa dekorationsmålningarna i hela salen - men de kvarvarande får nog komma ut i ljuset när vi river smattarna och tar fram sydfönstren igen. Men om vi skulle vilja så kan vi nog få hjälp på vägen. I Landsarkivet i Östersund finns nämligen både Linnborgs recept på färg och schabloner för kyrkomåleri med mera!

/A